this way.. what way.. that way..
when i start drinking is when i stop thinking.
va håller jag på med?
jag behöver prata med nån. men kan inte komma på en enda människa o prata med om allt. Det är inte de att ingen skulle lyssna mer de att jag inte orkar prata när det inte känns som om den andra förstår. Jag orkar inte förklara. Och den personen jag vet skulle förstå utan att jag ens hunnit prata klart kan jag inte riktigt prata med. För många tillfälligheter och feghet och människor som man bör ta hänsyn till. Det är livet helt enkelt. Så jag har mig själv. Dessvärre börjar konversationen bli lite väl tom ju med att jag inte riktigt kan komma med bra råd till mig själv. Jag vet inte ens vad som egentligen är fel. Bagateller egentligen kanske. Som vanligt tänker jag sjukt mycket. Det är höst och känslorna börjar smyga sig på en än gång. Vad håller jag på med... slänger mig in i saker som jag kanske inte alls va mogen för än. Jag kanske behöver mer tid för mig själv. Jag vill inte ändra på mig, men o andra sidan så kanske jag inte behöver de. Jag är den jag är nu och jag vill inte och jag tänker inte ändra på något bara för att göra plats åt en annan person. Själviskt? antagligen.. men vi får väl se hur de går. Har ju funkat hittils. men vafan händer om 2 veckor då.. och vad händer sen.. är de värt att gå in i nått nu när jag ändå kommer dra.
Lämnade alla sakerna idag. Kändes lite jobbigt faktikst. Det är verkligen över nu. Du kommer aldrig tillbaka, det kommer aldrig någonsin bli som förut och du är helt enkelt inte ens en del av mitt liv längre. Jag ska inte få det att låta som om jag vill att du ska vara det på det sätett som du var det förut, absolut inte. Men vi har upplevt så mycket tillsmmans som vänner även så de känns lite tråkigt att vi inte ens kan säga hej när vi ses. Jag vet att jag inte ville det förut men kanske för att jag behövde komma ifrån allt som varit och hitta mig själv utan dig. Och jag fall så hårt att jag inte trodde att jags kulle klara av att ställa mig upp igen. Men de gjorde jag och idag står jag nog så pass stadigt som jag hoppats och inte ens vågat trott att jag skulle. Men i framtiden så kanske de funkar att vi är vänner. Det vore soft för du är ingen dålig människa, de va bara vi som va otroligt fel.
idag va nog första dagen av ett helt nytt kapitel i mitt liv.
va håller jag på med?
jag behöver prata med nån. men kan inte komma på en enda människa o prata med om allt. Det är inte de att ingen skulle lyssna mer de att jag inte orkar prata när det inte känns som om den andra förstår. Jag orkar inte förklara. Och den personen jag vet skulle förstå utan att jag ens hunnit prata klart kan jag inte riktigt prata med. För många tillfälligheter och feghet och människor som man bör ta hänsyn till. Det är livet helt enkelt. Så jag har mig själv. Dessvärre börjar konversationen bli lite väl tom ju med att jag inte riktigt kan komma med bra råd till mig själv. Jag vet inte ens vad som egentligen är fel. Bagateller egentligen kanske. Som vanligt tänker jag sjukt mycket. Det är höst och känslorna börjar smyga sig på en än gång. Vad håller jag på med... slänger mig in i saker som jag kanske inte alls va mogen för än. Jag kanske behöver mer tid för mig själv. Jag vill inte ändra på mig, men o andra sidan så kanske jag inte behöver de. Jag är den jag är nu och jag vill inte och jag tänker inte ändra på något bara för att göra plats åt en annan person. Själviskt? antagligen.. men vi får väl se hur de går. Har ju funkat hittils. men vafan händer om 2 veckor då.. och vad händer sen.. är de värt att gå in i nått nu när jag ändå kommer dra.
Lämnade alla sakerna idag. Kändes lite jobbigt faktikst. Det är verkligen över nu. Du kommer aldrig tillbaka, det kommer aldrig någonsin bli som förut och du är helt enkelt inte ens en del av mitt liv längre. Jag ska inte få det att låta som om jag vill att du ska vara det på det sätett som du var det förut, absolut inte. Men vi har upplevt så mycket tillsmmans som vänner även så de känns lite tråkigt att vi inte ens kan säga hej när vi ses. Jag vet att jag inte ville det förut men kanske för att jag behövde komma ifrån allt som varit och hitta mig själv utan dig. Och jag fall så hårt att jag inte trodde att jags kulle klara av att ställa mig upp igen. Men de gjorde jag och idag står jag nog så pass stadigt som jag hoppats och inte ens vågat trott att jag skulle. Men i framtiden så kanske de funkar att vi är vänner. Det vore soft för du är ingen dålig människa, de va bara vi som va otroligt fel.
idag va nog första dagen av ett helt nytt kapitel i mitt liv.
Kommentarer
Postat av: Marioon
Oj, det där lär jobbigt! Men
jag behöver egentligen inte säga det för det hoppas jag att du vet, men jag finns här för dig när du vill prata! Men det kanske är som du säger.. jag kanske förstår dig för bra! Hoppas du hittar nån du kan prata med för jag tror du behöver det ibland! Älskar dig
Postat av: sandrie
maria jag ringde ju dig! haha sötis! älskar dig med!
Trackback
